Genus, feminism och jämställdhet

"Därför är jag inte feminist!"

2016-05-22 09:48 #0 av: Loris M

Sitter och läser "Sverige  - en (o)besvarad kärlek" (som jag rekommenderar) och en av författarna är Hala Mohammed, förbundsordförande för Röda Korsets ungdomsförbund. Hon berättar om ögonblicket när hon skulle bli vald till den posten och någon i publiken ställde frågan om hon var feminist. Hon var inte beredd på frågan men valde den enkla utvägen och svarade det som förväntades, JA. I efterhand har hon funderat att feminismen har alltid känts självklar, men inte att kalla sig feminist. Hon skriver så här:

"Som kvinna har jag en viss status i Sverige, men som muslim och svart har jag det inte. De fördomar som är kopplade till de delar av min identitet har ännu inte blivit uppmärksammade och diskuterade här i samma utsträckning som som när det gäller kampen mot könsdiskriminering. /.../ Vem är jag? Är jag första generationens invandrare, flykting, kvinna, ung, norrlänning, muslim? Eller ska ordet feminist täcka alla begrepp? /.../

Vissa verka inte förstå att för många rasifierade personer är det oftast så att att en blir dömd först och främst p.g.a. sin etnicitet och inte sitt kön, i alla fall här i Sverige. Är det inte etnicitet man blir bedömd utifrån så är det religion. Det faktum att kön inte ligger högst upp på vår tragiska ""anledningar-till-att-jag-blir-diskriminerad-lista"är något en del har svårt att greppa. /.../ Att vara kvinna i ett patriarkalt samhälle kommer tyvärr alltid att få oss att någon gång känna oro på tunnelbanan hem en sen kväll. Men oron som min mamma känner i tunnelbanan är inte kopplad till att hon är kvinna, utan till hennes slöja, oron som  min syster känner har ett samband med hennes hudfärg och oron en annan syster känner förknippas starkt med att hon pratar arabiska. Att vara kvinna är inte mitt största bekymmer, att heta Mohammed är det däremot." (s. 149-150) 

Jag finner texten väldigt tänkvärd och är väldigt nyfiken på vad ni tänker om det. Jag har också alltid haft svårt för att kalla mig för feminist (och kanske också skäms lite för det) av ungefär samma anledning som Hala. Feminism och jämställdhet (som jag i övrigt väljer att göra skillnad på) har alltid varit självklara. Men att kalla mig för feminist har varit mindre självklart. På något sätt har det inte känts som min kamp. Jag är inte bara en kvinna utan jag är så mycket mer. Det är oftast inte bara det faktum att en kvinna är just en kvinna som gör att hon blir diskriminerad på arbetsmarknaden t.ex. Hon kanske har invandrarbakgrund, funktionshinder, är gammal, kommer från en dysfunktionell familj.... alla dessa aspekter samspelar, förstärker och försvagar varandra. Något som feminister missar när de ensidigt fokuserar på kön. 

Vad tycker ni?

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-05-22 10:22 #1 av: Inkanyezi

Jag är i stort enig, men det finns en aspekt av feminism som inte täcks av att man tvekar med anledning av att man är så mycket mer.

Det är manshatet från dem som kallar sig feminister, och åtskillnaden som frammanas av dessa separatistfeminister. Det ligger feminismen i fatet mycket starkt, och gör att det i många lägen är omöjligt att tas helt på allvar när man hävdar att man är feminist.

Exempel på detta manshat är talrika, jag tar ett par här:

Eftersom Lika Villkor är någonting mycket större än den separation mellan kvinnor och män som frammanas av de öppet manshatande exponenterna för feminism, vill åtminstone inte jag röra vid feminismen utan en väldigt lång käpp.

Möjligen kan det vara till hjälp att förstå avståndstagandet när man har kontakt med flera olika kulturer och kan se verkliga exempel på patriarkala strukturer som hämmar mänsklig samvaro och utveckling, och där kvinnor de facto är nedtryckta. Skillnaden är himmelsvid.

Jag reagerar inte så mycket på att de här texterna presenteras, men det är beklämmande att de applåderas och får positiva kommentarer, att "feminister" ser manshatande inlägg som något bra. Det är helt analogt med flabbet från grabbarna som mötte Kringlan när han bakfull kritiserade Åsa Linderborg på oacceptabelt sätt. Okej, den här avarten finns tydligen också bland män, och när kvinnor framför den, som i de två exemplen ovan, då blir den en black om foten för feminismen.

Anmäl
2016-05-22 10:30 #2 av: Ikajo

Jag måste säga som feminist att det känns som det är en väldigt förenklad bild av feminismen. Feminismen är en rörelse med en mängd olika inriktningar som fokuserar på olika saker. Däribland sådant som etnicitet och religion. Queerfeminismen har länge fokuserat på HBTQ frågor.

Det man ska komma ihåg att även inom alla andra grupper så är man fortfarande kvinna. Det är inte så att du diskrimineras som antingen eller, du diskrimineras som både och. Ofta inom den egna gruppen. Säg att det handlar om en svart kvinna. Då är hon diskriminerad utifrån att hon både är svart och att hon är kvinna. Dels blir hon diskriminerad av den vita majoriteten, dels blir hon diskriminerad av svarta män. Det är här kärnan finns. Även om du har ett funktionshinder, även om du rasifierad, även om du är gammal, även om du är queer och även om du tillhör arbetarklassen så är du fortfarande kvinna. Det som gör skillnad är det faktum att du hamnar i ännu större underläge eftersom du inte bara blir diskriminerad av majoriteten, som både t.ex. funktionshindrad och kvinna, du blir också diskriminerad av den egna gruppen - eftersom du är kvinna.

Sedan ser jag inte varför du skiljer på feminism och jämställdhet. Jämställdhet är det feminister försöker uppnå. Om du har av någon orsak en annan uppfattning har du tyvärr grovt missförstått vad feminismen är. Vilket är tyvärr väldigt vanligt men inte en egentlig ursäkt. Jag kan rekommendera flera genusvetenskapliga böcker som adresserar exakt de frågor som du tar upp. Bland annat bell hooks (hon skriver sitt namn så) som har ett intersektionellt perspektiv på kön och etnicitet. Intersektionalitet är väldigt vanligt inom feminismen. Så att påstå att rörelsen enbart fokuserar på kön är inte helt sant.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-05-22 10:39 #3 av: Loris M

#1 Absolut! Manshatet (som egentligen inte ska inrymmas inom feminismen) är en annan aspekt som gör att jag tvekar inför att kalla mig för feminist. Många grupper har gjort om feminismen och drivit det till en punkt där kampen för jämställdhet blir väldigt kontraproduktiv. 

Det är också därför jag valt att göra skillnad på feminism och jämställdhet här på sajten.  Där det första många gånger är reducerat till att kämpa enbart för att kvinnor ska ha lika rättigheter/möjligheter. Där män "glöms bort". Det är inte vad jämställdhet handlar om. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-05-22 11:27 #4 av: Loris M

#2 Intersektionalitet syns inte speciellt mycket i de feministiska grupperingar jag läst om/kommit i kontakt med. Den syns inte heller på din sajt. Jag kikar in där ofta och tycker att du försöker ge en nyanserad bild av feminismen, men många av dina medlemmar har fastnat i manshatet (som ex. inlägget som Inkanyezi länkat till) och fokuserar ensidigt på att alla bekymmer i världen beror på att kvinnor är underordnade män. Vilket till viss del är sant, men som sagt, inte enda anledningen till att vi inte är jämställda. Jag tror att du och jag ser på det här från olika håll, även om vi i grunden tycker ganska lika. Ingen av oss förnekar att kvinnor är oftare diskriminerade/i underläge än män. Inte heller att att det finns andra aspekter som spelar in. Men du lägger större vikt vid det faktum att de är just kvinnor, medan jag lägger större vikt vid det faktum att det är annat, som ex. funktionshindrade, invandrade m.m.  Det är här våra åsikter går isär. Utifrån ett intersektionellt perspektiv kan dessa aspekter få olika betydelser i olika sammanhang. Ibland kan det faktum att du är invandrad spela mycket större roll än att du är kvinna. I andra sammanhang kan det faktum att du är kvinna spela mycket större roll än att du är invandrad. Men du verkar mena (om jag förstått dig rätt) att oavsett om du är invandrad, funktionshindrad m.m. så är det just det faktum att du är kvinna (i kombination med andra aspekter) som gör att du diskrimineras. 

Vad gäller varför jag gör skillnad på feminism och jämställdhet (såg inte ditt inlägg när jag skrev #3) är p.g.a. att jag upplever att den feministiska kampen har på många håll reducerats till att handla om att kämpa för att kvinnor ska vara lika jämställda som män. Vilket vi så klart ska kämpa för. Men det innebär inte att vi ska blunda för att män negativt särbehandlas p.g.a. att de är män. Visserligen inte lika ofta som kvinnor, men det ska inte spela någon roll. Jag vet att feminismen som jag presenterar här är inte sann utifrån den ursprungliga tanken med feminismen. Men den ursprungliga feminismen reduceras som sagt till att handla om annat av diverse grupper som påstår sig vara feminister och i min mening förstör för alla. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-05-22 13:57 #5 av: Ikajo

#4 Med tanke på att det kanske är tre fyra stycken som överhuvudtaget deltar aktivt i några diskussioner varav en är anti-feminist så går det till överdrift att påstå att majoriteten av mina medlemmar har fastnat i manshat. På grund av att folk ska hålla på att attackera feminismen hela tiden är det många medlemmar som inte vågar delta alls. Det är en medlem som uttryckligen sagt att hen hatar män och har då förtydligat att det handlar om män som grupp - alltså strukturer - snarare än enskilda män.

Jag känner att du inte riktigt fullt förstår vad jag menar så jag försöker igen. Säg att du tillhör en vis grupp, till exempel att du är rasifierad och tillhör en minoritet. I majoritetssamhället skulle det betyda att du blir diskriminerad utifrån det faktum att du är rasifierad. Till det tillkommer det faktum att du är kvinna vilket gör att du blir diskriminerad utifrån två olika faktorer eftersom kvinnor fortfarande är i underläge i förhållande till män. Därutöver är du kvinna inom den rasifierade gruppen du tillhör. Det betyder att du är diskriminerad i gruppen du tillhör.
Det finns en hel del om svart feminism du kan kolla upp som förklarar det här bättre. Men kön är en så pass grundläggande del av hur vi kategoriserar människor att det alltid blir en faktor. Därför fokuserar feminismen på kön. Eftersom oavsett vilken grupp du tillhör i övrigt har du fortfarande ett kön, så i grunden blir det bara ytterligare diskriminering ovanpå allt annat. Till exempel så blir funktionshindrade kvinnor diskriminerade i högre grad än funktionshindrade män, funktionshindrade kvinnor blir också diskriminerade av funktionshindrade män. Det betyder att majoritetssamhället diskriminerar baserat på både kön och funktionshindret samtidigt som minoritetsgruppen diskriminerar baserat på kön. Sedan kan du byta ut funktionshindrad mot vilken annan minoritetsgrupp som helst.

Jag har pluggat ganska många år, varav genusvetenskap är ett område. Så jag har ganska mycket att bygga mina argument på. Just därför vill jag rekommendera att du läser på själv också. Istället för att bilda din uppfattning baserat på diverse internetgrupper. Du kan inte riktigt applicera grupperingar på nätet med hur något fungerar offline.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-05-22 14:22 #6 av: Inkanyezi

Kanske det kan vara lite lättare att se att kvinnor inte i alla sammanhang underordnas män, om man tittar på hur vårdnad om barn hanteras av samhällets institutioner, i domstolar och i praktiskt liv. Mannen är där i ett närmast totalt underläge. Det är mycket sällan en man kan hävda sin rätt gentemot en kvinna i ärenden som rör vårdnad av barn.

Det är det tydligaste exemplet på att feminismens analys inte stämmer helt, och om man gräver djupare i det, att feminism inte betyder lika villkor. 

Så nej, jag tror inte på det. Om det ska gälla jämlikhet, varför då välja ett namn som är könsrelaterat? Varför gång på gång framföra budskap som i praktiken innebär könskrig, bekämpande av mannen såsom motståndare?

Jag ställer helt enkelt inte upp på analysen. Kvinnan är inte alltid i underläge, och när hon är i underläge är det inte alltid för att hon är kvinna. För att feminismen ska bli trovärdig behövs en annan grundsats.

Anmäl
2016-05-22 19:28 #7 av: Loris M

#5 För det första, det är väldigt arrogant av dig att anta att jag inte är påläst. Du uppmanar mig i båda dina inlägg att läsa på och skriver att jag inte förstår. Onödigt! Du är inte ensam om att ha pluggat i många år. Jag har också många år med universitetsstudier bakom mig så det handlar inte om att jag inte förstår. Det handlar om att jag ville visa en annan bild av hur feminismen kan uppfattas och vilken betydelse den kan få när kvinnor har andra erfarenheter som påverkar dem mer än det faktum att de är kvinnor. 

Jag baserar inte mina synpunkter på vad olika internetgrupper skriver, utan hur feminismen kommer till uttryck i dessa och andra grupper. Du skriver att du är strukturalist och att du fokuserar på strukturer och diskursiv makt. I så fall borde du veta att den diskursiva makten skapas i samspelet mellan människor och att det är de själva som skapar mening inom diskurser, definierar begrepp och bestämmer vem eller vad som ska komma att betraktas som avvikande. Med andra ord, det spelar ingen roll vad du har läst i dina läroböcker om vad feminism är. Det som spelar roll är hur olika människor och grupperingar definierar feminismen, hur de konstruerar den och slutligen hur de applicerar den och hur den kommer till uttryck i det som skulle kunna kallas för verklighet. 

Det är det jag försöker få fram. Att feminismen definieras och kommer till uttryck som en kamp för kvinnors rättigheter och inte för både kvinnors och mäns jämställdhet, i väldigt många sammanhang. Att skriva och framföra sånger om manshat (som Feministisk initiativ gjort) borde inte mötas med applåder av feminister. Men det är så dessa grupper definierar och förstår feminismen och det är sådant som vi allt oftare ser inom feminismen. Vilket som sagt, bara förstör för de som verkligen är feminister. Då kan de inte tas på allvar. 

Vad gäller det du tycker att jag inte förstår.... jag förstår ditt exempel men jag tror inte att du förstår mitt eller intersektionalitet. Visst kan det vara så som du skriver "Det betyder att majoritetssamhället diskriminerar baserat på både kön och funktionshindret samtidigt som minoritetsgruppen diskriminerar baserat på kön" men det kan också vara så att i ett helt annat sammanhang spelar kvinnas kön ingen som helst roll. Säg att hon är blind och vill jobba som lärare och hon nekas jobb p.g.a. det (det finns de som nekats jobb p.g..a det ). Att hon är kvinna spelar ingen som helst roll här. Om det varit en man skulle inte han heller få jobbet. Det är det här som intersektionalitet  handlar om. Att det inte nödvändigtvis måste vara kön som är den största, enda eller avgörande aspekten i alla sammanhang. Vissa aspekter kan förstärka varandra, som i ditt exempel, men i vissa kan de försvaga varandra. Ibland får kön en avgörande roll ibland något annat. Om ex. en invandrad kvinna blir diskriminerad på bostadsmarknaden, så har det inget att göra med hennes kön. Att hon får sämre lön och har svårare att få jobb har däremot både med hennes kön och hennes etnicitet att göra. Kön kanske är grundläggande, men den blir inte alltid en faktor (som du påstår). 

Jag tror att vi har svårt att nå till varandra. Min fråga i #0 handlade egentligen inte om hur jag uppfattar feminism eller hur påläst jag är, utan vad andra tycker om det som Hala skriver. Varför hon har svårt att kalla sig för feminist. 

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-05-23 06:52 #8 av: Inkanyezi

#5 av: Ikajo : "Det är en medlem som uttryckligen sagt att hen hatar män och har då förtydligat att det handlar om män som grupp - alltså strukturer - snarare än enskilda män."

Har du någonsin funderat på att göra en semantisk analys av vad du egentligen säger så många gånger, och som är uppenbart nedvärderande mot män? Det handlar om vad du verkligen uttrycker, hur din bild av mänsklig samvaro formas.

Om vi gör experimentet att byta ut ordet män här mot exempelvis mörkhyade eller judar, kanske du kan se det mera tydligt? Alltså, du uttrycker att det är inte en enskild mörkhyad/jude som hatas, utan det är mörkhyade/judar, som grupp.
(alltså som strukturer? snarare än enskilda mörkhyade/judar)

Din förvrängda världsbild gör också att du byter ut pronomenet hon mot hen, helt i onödan, eftersom frågan om feminism är långt ifrån könlös. På liknande sätt är det ett flertal "feminister" som väljer bort det könsneutrala pronomenet man,  mot en, trots att det senare av dem inte förekommer i alla dialekter. Jag är helt klar över att vissa dialekter i stort saknar det könsneutrala "man", men där det förekommer har det inte ett skvatt med kön att göra. Det är helt analogt med exempelvis holländskans men, eller engelskans bruk av you för att uttrycka vad som där också kan uttryckas med one.

Bruket av en för man, när den som gör det inte är från någon av de regioner där det är vanligt, är en mycket stark indikator på att man har missuppfattat vad den akademiska feminismen påstås gå ut på. När man hävdar att det könsneutrala pronomenet inte skulle ha plats i språket, när man använder ett nedvärderande språk mot män, och markerar det genom att nära konsekvent använda pronomen som hen och en, där det könsbestämda passar och fungerar bättre, då har "feminismen" enligt min uppfattning gått för långt. Då handlar det om att hata män som grupp, vilket är precis lika föraktligt som att hata mörkhyade /judar som grupp, även om man har en mörkhyad som tröst i sängen.

(Inlägget redigerat där ett opassande ord byts ut i alla meningar. //Loris M)

Anmäl
2016-05-23 13:25 #9 av: Ikajo

#7 I mina ögon är det du som inte förstår intersektionalitet med ditt exempel. Jag har svårt att förstå hur du kan så enkelt skyffla all den forskning som finns åt sidan. Tror du att jag sitter och hittar på? Om du nu har ägnat så många år med att studera, varför viftar du bara undan något som intersektionella forskare själva har kommit fram till? Människor som bell hooks, Judith Butler och Mohanty vilka själva är en del av minoritetsgrupper.

Jag är väl bekant med diskurser men din definition stämmer inte riktigt. Diskurser är språkliga och samhälleliga normer och strukturer som uppkommer inom vissa givna sammanhang. Diskurser syftar också på språkliga praktiker som uppkommer inom specifika fält. Det finns övergripande diskurser som har mindre diskurser kopplade till sig. Diskurser går också in i varandra och påverkar varandra. Om du sedan går in i kritisk diskursanalys som följer Faircloughs teorier så är inte diskurser statiska, de finns också en maktrelation mellan olika diskurser. Sedan beror det om man följer den traditionella synen på makt eller om man anser att makt uppstår i interaktionen mellan människor och är därför alltid förekommande. Vilket följer Michel Foucaults teorier om makt. Enligt samma teorier går makt alltid åt båda hållen, makt och motmakt. Vilket betyder att även den som befinner sig i en förtryckt position kan utöva makt, både mot sin förtryckare och mot andra i den förtryckta gruppen.
Kön är en så betydande del av hur vi identifierar en människa att det är det första vi lägger märke till. Innan vi noterar någonting annat försöker vi ta reda på om personen vi ser är man eller kvinna. Därför kan du inte utesluta kön ur ett samtal om förtryck. Det finns både svensk och amerikansk forskning som påvisar detta.

Jag tycker fortfarande det är problematiskt att du väljer att använda internetgrupper som grunden för dina argument. Ingenting du skrev påvisade att du baserar dina åsikter på interaktioner med feminister utanför internet. Grupper på nätet är polariserade och ofta mer extrema än motsvarande grupper i verkligheten. Anonymiseringen och svårigheterna med att förmedla tankar och åsikter genom text kan också bidra. Du har också det faktum att du förmodligen inte alltid vet om att den du samtalar med är feminist, eftersom de allra flesta är helt vanliga, vettiga människor.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-05-23 13:42 #10 av: Ikajo

#8 Du tar väldigt mycket för givet just nu. Min förvrängda världsbild? Du kan ju börja med att inte attackera mig personligen och fokusera på det jag faktiskt säger, för det är inte vad du gör just nu.

Det var en medlem som uttryckte sina åsikter. Inte jag. Jag vet inte varför du tycker att jag är representant för de åsikter som medlemmarna uttrycker på min sajt. Det är hen som har valt att uttrycka sig så. Det betyder inte att jag helt håller med. Vad gäller min användning av hen så handlar det om respekt. Det är inte upp till mig att avgöra vilket kön en person definierar sig som. Därför använder jag hen om människor som jag möter på nätet, särskilt i interaktion med andra där jag refererar till den personen. Det är tråkigt att du ser det som världsfrånvänt och bevis på att jag skulle vara extrem.

Du drar i växlarna ytterligare när du kommer med ditt exempel om rasism. Återigen, det är inte jag som skrev att jag hatar män i grupp. Det gör jag inte. Det har jag aldrig sagt att jag gör. Jag har hela tiden fokuserat på sociala strukturer där mansrollen så som den ser ut nu är väldigt problematisk. Du undrar om jag skulle kunna byta ut män mot judar eller svarta (jag skulle aldrig använda det nedvärderande ordet du valde). Eftersom jag inte har uttryckt mig om män, eftersom jag refererade till annan person, så är det inte intressant. Däremot skulle jag inte ha några problem med att diskutera och problematisera sociala och strukturella strukturer som förekommer inom dessa grupper. Särskilt om jag ansåg att det bidrog till ojämlik och ojämställd behandling av medlemmar av den specifika gruppen. Även om jag skulle vara försiktig eftersom jag är varken jude eller svart och saknar därför erfarenheter som är specifika för dessa grupper. Samtidigt finns det judiska och svarta kvinnor som jag definitivt delar erfarenheter med, vilket betyder att det finns gemensamma beröringspunkter. Då ska man också komma ihåg att det inom samma grupp kan finnas vitt skilda erfarenheter baserat på det faktum att en grupp inte är enhetlig.
Jag har aldrig påstått att män som grupp är enhetlig heller. Något du annars skulle påstå att jag påstår. Alla människor lever i förhållande till de sociala strukturer som samhället består av. Det betyder att män är lika kapabla att motsätta sig dessa strukturer och välja att bryta mot förväntade normer som kvinnor är. Skillnaden är att män tjänar mindre på att bryta mot strukturerna i jämförelse med kvinnor.

Men du har redan gjort en massa antaganden om mig. Du plockar ut en mening från ett helt resonemang och använder det för att sedan anklaga mig och attackera mig. Det är ett effektivt och uppenbart försök att använda härskartekniker. Du kanske inte tycker att det finns sociala strukturer. Det är din åsikt. Det ger dig inte rätt att påstå att min världsbild är förvrängd och förolämpa min intelligens.

//Sofia - Sajtvärd på Feminism iFokus
Officiell titel: Professionell Skrivare
Du kan läsa text skriven av mig här

Anmäl
2016-05-23 14:22 #11 av: Loris M

#9 Vilken forskning skyfflar jag bort? Nej, jag tror inte att du sitter och hittar på. Du kan mycket och du är påläst. Fint! Men däremot så tror jag att du vill briljera och visa hur mycket du kan istället för att diskutera #0. 

Jag förstår intersektionalitet och diskurser men jag har försökt att förklara det på en nivå som ska vara begriplig för andra som inte är lika insatta som du. Jag visste inte att det här var en tävling i hur mycket du och jag har läst. Hela ditt inlägg tyder på att du vill visa att du behärskar begreppen. Visst kan vi ha en sådan diskussion men hur intressant är det för andra? Eller relevant utifrån det jag tar upp i TS?

Dessutom har jag själv inget behov av att visa hur mycket jag kan och hur mycket jag läst. Det kan jag göra och gör i sammanhang där det efterfrågas. Vad i min definition av diskurser inte stämmer menar du? Allt jag skriver om diskurser stämmer, även om jag förklarat det på en nivå där jag inte slänger med fina begrepp bara för att visa hur mycket jag kan. En diskurs (skriver för andra som följer tråden och inte är bekanta med begreppet) är lite förenklat ett visst sätt att tala om och förstå världen (se ex. Winther Jørgensen & Phillips , 2000 ). När man pratar om den diskursiva makten så menar man aldrig makten i den mening vi känner till, utan att vi med hjälp av språket och genom normaliseringsprocessen förhandlar fram det som ska komma att betraktas som sant och norm. På så sätt uppstår den diskursiva makten som vi på så sätt producerar. När vi styrs och styr in oss själva inom de diskurser som har en hegemonisk ställning reproducerar vi den diskursiva makten och ja, på så sätt kan även de som är undertryckta  "utöva" makt.

I de texter som jag skrivit (i jobbet) och analyserat har jag utgått just från Foucault (då jag använder poststrukturalism som en övergripande teori) och  Faircloughs (då jag använt mig av kritisk diskursanalys som metod). Så jag är inte obekant med det här som du vill få det till. Dessutom, Judith Butler som du nämner har själv motsatt sig uppdelningen till man och kvinna och feminismens fokus på kön, eftersom denna uppdelning kan förstärka betraktelse av det biologiska könet som just biologiskt och inte som en social konstruktion. Det var bl.a. därför som flera andra inriktningar inom feminismen uppstod. Som ex. queerfeminism (som baseras på queerteorin).

Nu när vi båda briljerat lite kanske kan vi återgå till att diskutera som vanligt folk igen och svara på enkla frågor som vad du tycker om det som Hala skriver i #0?

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl
2016-05-23 22:11 #12 av: Inkanyezi

#10 Du använder en härskarteknik här, men det funkar inte på mig.

Du ljuger i de mesta påståendena du gör om mig och om vad jag har framfört, och det tycker jag är väldigt oärligt. Det var faktiskt du som förde fram det där, och min liknelse håller. Jag är helt klar över att det är okej på din sajt att hata män, och att uttrycka hat mot män, med brasklappen att det inte handlar om någon enskild man, utan en "struktur" - men den påstådda strukturen finns inte, och hatet är helt analogt med rashat.

Jag tänker inte sänka mig till din nivå.

Det ord du klagar på här har använts väldigt länge, och i just den här "diskursen" var det adekvat, men hade självklart kunnat bytas ut mot något annat. Jag använde det för att förtydliga, och det visar på din inställning när det gäller manshatet. Du får suga åt dig, och jag har inte överdrivit, utan jag är helt klar över att ditt snack om "akademisk" feminism är blott en rökslöja över okunskap, främst okunskap om mäns villkor, men också om den påstådda "patriarkala struktur" som förtrycker kvinnor.

Jag ingår inte i någon struktur som förtrycker kvinnor, och om jag förefaller nedvärdera dig, så är det personligen riktat mot dig och har inget som helst med ditt kön att göra. Men du tycks vilja tolka det fel. Jag menar precis det jag har sagt, och egentligen finns inte mycket mer att tillägga.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.