Ålder och klass

Bostadslösa barn – är de inte någons ansvar?”

2017-12-24 17:02 #0 av: vallhund

"Ingen institution eller myndighet verkar ha ett övergripande ansvar för att barn får växa upp med en hygglig bostad. Det blir på sikt ett hot mot välfärdssamhället och synen på att barn i Sverige har jämlika uppväxtförhållanden. Det skriver socionom Monica Brendler Lindqvist och psykolog Eva Nyberg."


ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 
Anmäl
2017-12-25 10:09 #1 av: Loris M

Det här är en hjärtskärande läsning och det är sådant som vi helst vill låtsas om inte finns i Sverige, eftersom det rubbar vår syn på samhället, välfärden och den demokratin vi tror att vi lever i. Att det inte finns någon myndighet med övergripande ansvar ställer ju till det ordentligt eftersom alla har sina ansvarsområden och kan bidra enbart med en del av det som barnen behöver, som en förskoleplats. Men vad är det värt när barnen är hemlösa?

Att vi gör skillnad på barn och barn, är så odemokratiskt som det kan bli speciellt i ett land som är känt för att värna om barn och deras rättigheter. Ledsen

Mer från artikeln:

"Det långvarigt bostadslösa barnet är väl införstått med en tillvaro med deprimerade föräldrar som förlorat sin framtidstro. För små och späda barn finns risk att föräldrarna inte är tillräckligt känslomässigt närvarande för att utveckla ett tryggt anknytningsmönster. När en familj kom till hotellboendet från BB med sin nyfödda flicka upptäckte de att det var vägglöss i rummet där de skulle bo. De blev förtvivlade när ingen lösning fanns. Den lugn och ro som nyblivna föräldrar behöver uteblev; amning, sömn och matvanor påverkades./.../

De äldre barnen och ungdomarna, som är i en känslig period i sin identitetsutveckling, jämför sig med andra barn och ungdomar. De ser och upplever skillnader och orättvisor och förstår att de tillhör en oprioriterad grupp – en exkluderad grupp. Konflikter uppstår lätt med föräldrar eller andra i deras omgivning, konflikter som följs av skuldkänslor och känslor av övergivenhet. Men det är inte de olika materiella och sociala resurserna som ungdomarna reagerar mest på. Allvarligare är att de uppfattar att de inte anses värda att vara resursmässigt jämställda med svenska jämnåriga. Eller som en pojke uttryckte det: Man behöver inte ha det som alla andra men man måste få veta att man är värd att ha det.” /.../ Ingen arbetar heller idag med bostadsfrågan när en familj saknar en sådan. ”Här på socialtjänsten har vi inga lägenheter att dela ut”har många bostadslösa familjer fått till svar när de ber om hjälp där det kanske förefaller mest rimligt att efterfråga den."

Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor och Bokcirkel

Medarbetare: Multikulturellt 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.