Jag hade försökt hjälpa tjejen, gör det rätt ofta när jag är i butiker där det finns många icke svenskfödda.

#1: Hmm ja vi försökte ta reda på vad hon försökte säga men mannen tog henne ut till kassarna. Atmosfären var väldigt spänd när han kom och han var väldigt assertive. Kändes inte ok men fick hjärndimma i stunden :( skulle jag sagt emot? Tror han skrämde mig lite också

Jag tycker ni gjorde rätt som gjorde så gott ni kunde att hjälpa. Ibland när språket brister kan det ju bli svårt för alla inblandade. När jag bodde i Japan i början och inte kunde språket så var jag den i situationen som försökte få hjälp med något men kunde inte kommunicera ordentligt. Som tur är så löste det sig alltid med en massa pekanden och typ charader. Men nä, känns inte så trevligt att tjejen antogs vara tiggare.

Kan man inte språket och letar efter något särskilt tycker jag det är rätt självklart att man går fram till någon som kanske inte ser upptagen eller stressad ut och gör så gott man kan för att kommunicera vad man söker efter.

Hjälpte en man för något år sedan med utländsk härkomst som inte kunde språket att leta fram fil, när jag till sist förstod vad han sökte efter. Det tog ett litet tag men det löste sig ju och han var väldigt tacksam.

Otrevligt med aggressiva människor och svårt att säga vad man ska göra. Tycker att ni gjorde så gott ni kunde 😊

Okej vad skönt att höra att jag inte gjorde något fel i alla fall. Har lite skuldkänslor. Det som tar väldigt mycket emot är att veta att om hon var dansk så hade folk självklart hjälpt henne. En dansk hade aldrig antagits för att vara tiggare till exempel.

Sedan för en med arabisk härkomst som har helt annat språk kan det ju dessutom vara svårt att förstå skyltarna i mataffären medan en dansk kanske hade haft lättare

Jag känner mig fortfarande ganska förbluffad :(

#5: tycker ni var väldigt snälla ich inte kunde gjort bättre. Få hade lånat ut telefonen för att förstå.

Tråkigt att hon åkte ut utan att något hade hänt.

#6: Tack :)

Jo jättetråkigt. Och detta är bara när hon handlar, kan inte föreställa mig vad för andra fördomar hon stöter på i andra sammanhang

#5: Tycker också att ni gjort vad ni kunnat och troligen mer än vad de flesta andra hade gjort tyvärr. Men förstår också känslan vad gäller den där otrevliga mannen. Varför anta saker? Och skulle han ha varit lika snabb att ingripa om han sett någon annan bli trakasserad eller mobbad? Skulle inte tro det.

Förstår din känsla också av att du kanske tycker att du kunnat göra mer för henne, för hur känns det för henne att bli falskt anklagad? Har varit i en liknade situation för ett antal år sedan på väg till jobbet när en medelålders kvinna mitt framför ögonen på mig gick bara förbi en kvinna med slöja och knuffade henne i sidan och mumlade något. Kvinna i slöjan bara fortsatte att gå stackare som om inget hänt. Jag skrek bara åt den svenska kvinnan: Vad gör du?! vände mig om och tittade på henne men gjorde inget mer. Båda kvinnorna gick åt var sitt håll som om inget hänt och jag hade jättedåligt samvete jättelänge att jag inte gick efter kvinnan med slöjan och frågade hur hon mår eller efter den andra kvinna och frågade hur hon tänkte, varför hon var en sådan idiot. Men jag blev så himla ställd och chockad att jag inte hann reagera och tänka.

Jag tror tyvärr att det är många beslöjade kvinnors vardag. Har läst och hört just om liknande situationer, att de blir trakasserade, dragna i håret eller i slöjan, när de åker tåg, när de står i kö… 😢

#8: Tack. Ja jo, det ger mig fortfarande en dålig känsla i magen. Var heller inte riktigt beredd. Precis som din upplevelse så blir man bara så chokerad att man inte hinner eller vet hur man ska reagera. Sen i allmänhet har jag också social fobi och får typ alltid panik när andra pratar med mig, särskilt när de har den aggressiva auran. Så himla glad att min sambo var med mig.

Stackars kvinna som blev knuffad, jag förstår din känsla helt. Men du skrek i alla fall och visade en reaktion, det verkade ingen annan ha gjort.

Jag blir så ledsen att höra när sådant händer… Det är verkligen inte lätt att vara utav arabisk härkomst. Vi har små pizzerior i närheten och en av dem ägs utav araber, alla personal där som jobbar är också araber. Riktigt goda pizzor, typ enda stället vi beställer från. Också den enda pizzerian som blivit vandaliserad och fönstrena nedslagna….

Det är riktigt hemskt, personalen har inte varit annat än trevliga och hjälpsamma. Man blir så ledsen :(

#9: Ja, det är det också, att ingen regerade. Det var fullt med folk som gick förbi, för det var tidigt på morgonen på tågstationen, men ingen reaktion.

När man bli utsatt är det så viktigt att andra reagerar och ser och säger ifrån. En annan gång i ett annat sammanhang var det någon som drog ett sånt typiskt rasistiskt skämt riktat mot asiater och då var vi flera som sa direkt, det där är inte okej. Han försökte skämta bort det, ja, men vad då, så brukade vi säga förr? 🙄Men han blev tyst när han såg att ingen tyckte att det var roligt och drog aldrig några sådana skämt igen. Det är det enda sättet, att säga ifrån direkt. Och jag var så tacksam att vi flera som sa ifrån. Skrattar man med även om man tycker att det är otroligt korkat (och rasistiskt) så normaliseras det och då är det okej att fortsätta skämta om det.

#10: Får mig att tänka på alla miljoner gånger jag fått höra "mamma kines, pappa japan, stackars lilla barn"
När jag var liten förstod jag inte att det var riktat mot mig, jag visste väl onte vad japan och kines betydde. Skrattade bara med dem

#11: just det uttrycket hörde jag en gång på skolgården (då var det ingen specifik person som pekades ut), men hade inte stött på den sortens rasism på det viset förut så förstod inte vad som menades med det.
Var ganska oskuldsfull så mycket av sådant från vuxenvärlden var totalt främmande för mig.
Kan just undra vem som hade lärt barn att göra/säga så.
Hemskt iallafall.

Olyckligt med kvinnan i affären och den aggressive mannen.
Själv skulle jag ha blivit rätt så ställd att det kommer fram en man så där så skulle förmodligen bli "låst".
Ibland lyckas jag säga ifrån men ofta kommer man på i efterhand hur man kan hantera situationen.

Kan berätta att jag i hela mitt vuxna liv har använt sjal istället för mössa vintertid. Detta har aldrig varit något problem förrän nu, den senaste tiden, så får jag höra: åk hem din j**la muslimkärring, när jag är i Gbg.

#13: använder också sjal till och från istället för mössa, och brukar knyta den som "påskkärringar" gör för att folk inte ska fatta fel, men tycker att egentligen så ska man inte behöva tänka så.
Och sjalar använde ju nästan alla vuxna på 90-talet, så man kan undra vad de nuförtiden tänker med. 🤷‍♂️

När folk säger så till dig, har du sagt ifrån då eller låter du det bara rinna av dig?