Det angelägna temat behandlas i en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Jag väljer ut några stycken ur artikeln om den och klistrar in här. För att läsa hela artikeln om doktorsavhandlingen, klicka på länken:
https://www.su.se/psykologiska-institutionen/nyheter/varf%C3%B6r-hamnar-vissa-personer-i-v%C3%A5ldsbejakande-extremism-1.667705

(…)

Termerna terrorism – våld med politiska motiv – och våldsbejakande extremism används ofta synonymt i media och av olika experter. Inom psykologin förstås våldsbejakande extremism mer allmänt som gruppbaserat våld, eller ett våldsamt, icke-normativt kollektivt beteende. Psykologiforskare har däremot inte kunnat enas om vad som gör att vissa personer är mer benägna att stödja eller engagera sig i våldsbejakande extremism.

(…)

Olika grupper – samma förklaringar?

I sin forskning har Joanna försökt hitta psykologiska förklaringar till att vissa personer är mer benägna att engagera sig i våldsbejakande extremism genom att titta på skilda typer av gruppvåld: jihadism, högerextremism, våldsamma protestaktioner och fotbollshuliganism.

(…)

Personligheten spelar roll

I avhandlingen har Joanna kommit fram till att personlighetsdrag måste beaktas för att förstå varför vissa individer stödjer eller engagerar sig i gruppvåld och våldsbejakande extremism.

— Det finns gemensamma personlighets- och socialpsykologiska faktorer som ligger till grund för väldigt olika former av gruppbaserat våld som exempelvis högerextremism, våldsamma protester i the Black Lives Matters-rörelsen och fotbollsvåld. Dessa faktorer innebär en stark identifiering med en grupp man tillhör eller stödjer, en uppfattning att ens grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper samt en personlighet som kännetecknas av låg ärlighet-ödmjukhet och låg emotionalitet.

Ärlighet-ödmjukhet mäter uppriktighet, ödmjukhet samt avsaknad av girighet eller manipulativt beteende. Emotionalitet mäter graden av känslomässig sårbarhet, närhet till ångest och oro.

En förklaring till att individer med låg ärlighet-ödmjukhet och emotionalitet är benägna att stödja våld för sin sak kan vara en allmän tendens till antisocialt beteende, en känsla av överlägsenhet och därmed rätt till privilegier samt att de är mindre rädda och oroliga för riskerna med sitt beteende.

(…)

— Känslor av orättvisa kan upplevas även om man inte själv har varit offer eller upplevt förtryck, i icke-politiska sammanhang och även när man tillhör en strukturellt gynnad grupp.

I två andra studier fann Joanna Lindström att bland vita amerikaner (men inte svarta amerikaner) och bland män (men inte kvinnor) finns en koppling mellan låg ödmjukhet och tron att ens egen grupp är orättvist missgynnad i förhållande till andra grupper i samhället. Ödmjukhet mäter en persons uppfattning av sig själv som bättre eller sämre i förhållande till andra.

— Detta kan förklara varför vissa människor stöder retoriken i till exempel så kallade "alt”-högern och ofrivilligt celibat, ”incel”-rörelserna.