Vad är ett smultron?
En tänkvärd artikel:
https://www.etc.se/ledare/aer-smultron-giftiga-fraagar-barnet-som-foernekats-naturen
"Hur vet du att den inte är giftig?" undrar en av ungdomarna som jag arbetat med under sommaren. Jag kollar på smultronet som ligger i min hand, plockar glatt några till och försöker få ungdomsgruppen att smaka. Ingen vågar, trots att jag själv äter.
…
Några veckor efter smultronfrågan har jag på jobbet hand om en ny ungdomsgrupp och hittar gula kantareller på en av innergårdarna - ingen av ungdomarna vet vad det är för svamp eller att man kan äta den.
Samtidigt harvar högern på om svenska värderingar och gemensamma kulturella ramar. Kulturkanon i all ära, men vad blir det av den gemensamma referensramen som utlovats om barn inte har en susning om vem Herr Kantarell är? Eller vad Ida i sin sommarvisa menar med att hon gör smultron åt barnen?"
Rådjursboken av Rådjurstoken: https://butik.naturcentrum.se/produkt/i-daphnes-marker/
Sorgligt, på många sätt … 😢
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Det är väl praktiskt, kan man tänka:
Myndighetspersonen håller fram ett smultron till barnet i kön:
"Hej, lille vän, vet du vad detta är?"
"Jaaa, ett smultron! Får jag äta det?"
"Duktigt, ställ dig i högra ledet, du får stanna."
Håller fram ett smultron till nästa barn i kön:
"Hej, vet du vad detta är?"
"Näej, går det verkligen att äta?"
"Vänstra ledet, UT!"
😥
"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com
- Redigerat 2024-08-23 13:45 av Lona
#2 Så ska det naturligtvis inte vara. Men nog borde vi känna till lite av det mest grundläggande om vår svenska natur? Inte minst de delar som i alla tider har haft stor kulturell betydelse. Det är långt ifrån bara utlandsfödda som ofta har en skrämmande okunskap numera.
Rådjursboken av Rådjurstoken: https://butik.naturcentrum.se/produkt/i-daphnes-marker/
Starta ny diskussion