Bland tänkbara efterträdare finns bland andra vår katastrofala miljöminister. Ska man skratta eller gråta?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/de-kan-ta-over-som-partiledare-i-liberalerna-efter-johan-pehrsons-avgang

Jag tror inte att den absolut sämsta ministern någonsin kommer att göra någon större lycka som partiledare heller. Men för all del, låt henne slutgiltigt sänka vindflöjlarnas skuta, det är bara bra.

Och Pehrson kan lugnt ägna sig åt aktierna sina.

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/GyA9qx/johan-pehrson-nu-kan-johan-pehrson-pula-med-aktier-pa-heltid

(…)

Johan Pehrsons sista presskonferens speglade hans märkliga partiledarskap till fullo. Hastigt och lustigt meddelade han sin avgång. Sedan fick bara vissa utvalda medier ställa frågor.

Förvånat ropade reportrarna på plats efter en förvirrad Pehrson som snabbt flydde in i en bil. Enligt uppgifter till Svenska Dagbladets podd ”Politiken” ska han där med ett leende på läpparna ha skyfflat in en snus när han kördes bort.

(…)

Kanske är det Johan Pehrsons verkliga politiska arv. En man som gav upp.

Lämnar L i usel sits

Pehrson var den som i praktisk handling övergav sanitetslinjen mot Sverigedemokraterna. Från dag ett var Tidösamarbetet ett sluttande plan. Det gäller både i regeringsfrågan och i den faktiska sakpolitiken.

Nu får nästa partiledare ärva en rävsax. Å ena sidan ska Liberalernas principbeslut om att hålla SD utanför regeringen upprätthållas. Detta trots att Jimmie Åkesson förklarat att han kommer fälla alla regeringar där SD inte ingår. Å andra sidan är stödröster enda sättet för L att kravla sig över 4-procentsspärren. Då kan man inte stoppa sina samarbetspartiers regeringsalternativ.

Vem det än blir som tar över som L-ledare så är utgångsläget uselt.

Gav upp som minister

Johan Pehrson gav också upp som arbetsmarknadsminister. I höstas bytte han plötsligt statsrådsportfölj mitt i lågkonjunkturen.

Under hans och Liberalernas ledning har jobbpolitiken havererat. Regeringen har klarat de dåliga tiderna sämre än jämförbara länder. När Pehrson nu slutar har Sverige EU:s näst högsta arbetslöshet.

Det är också i det ljuset som Pehrson sista fadäs ska ses. Under morgonen har Ekot publicerat uppgifter om att han brutit mot lagen. I flera fall har den avgående L-ledaren ägt aktier utan att rapportera innehaven som man ska.

Även enkla regler har han uppenbarligen gett upp om.

De finns till av viktiga skäl. Ministrar har tillgång till information som inte är offentlig. För att kontrollera så att inte insynen utnyttjas för egen vinning finns en lagstadgad skyldighet att löpande anmäla aktieinnehav. Det har Pehrson struntat i.

Kanske blev granskningen av honom droppen som fick det att rinna över.

Berikar sig själva

Året har varit fyllt av avslöjanden från Ekot om hur olika statsråd berikar sig själva. Den nuvarande arbetsmarknadsministern Mats Persson (L) , som tog över efter Pehrson, köpte aktier i telekombolaget Ericsson samma dag som regeringen gav två miljarder kronor till en forskningssatsning som bolaget efterfrågat.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) köpte aktier i försvarsbolaget Mildef, trots att hon deltog i regeringsbeslut som senare kom att gynna företaget.

Nu kan vi addera Johan Pehrsons lagbrott på listan.

Samtidigt som regeringen kör Sveriges ekonomi i botten sitter statsråd och pular med sina egna aktieportföljer på ett sätt som ger dem fördelar.

Att reglerna måste skärpas är uppenbart. Vill ministrar äga aktier och fonder ska de inte förvaltas av dem själva utan av en oberoende part, utan insyn i regeringsarbetet.

För Johan Pehrson, som nu lämnar politiken, är det i alla fall fritt fram. I dagsläget har han fonder och aktier för drygt två miljoner kronor i portföljen. Nu kan han pyssla med den på heltid.

Liberalerna har ju varit på gränsen att åka ut under en väldigt mycket längre tid än dom samarbetat med SD, så det är nog tveksamt att det är just det som är avgörande.

Tror det är så enkelt att dom inte stått för något intressant eller haft intressanta personer som lyckas förmedla att det ointressanta skulle vara intressant som är problemet.

Extra komiskt att Person anser att mobiler ska förbjudas och att dom är beroendeframkallande, samtidigt som han köpt aktier i Betson utan att rapportera det. Ett bolag som säljer en produkt som faktiskt kan leda till beroenden.

Dessutom utan att redovisa innehavet.

#3: SD-samarbetet kan knappast ha hjälpt i alla fall. Du har helt rätt i att de är helt ointressanta. De har ingen riktig politik, de bara svänger med vindarna och försöker åka snålskjuts på de som verkar starkast för tillfället. Varför i hela fridens namn skulle någon rösta på ett sådant parti? Du har också rätt i Pehrsons dubbelmoral. Passande för ett vildflöjelparti. "Det är dåligt och beroendeframkallande, men så länge jag tjänar på det …"?

#4: Nä det har nog inte hjälpt, men så länge jag kan minnas har det alltid varit på håret att dom klarar spärren.

Jag skulle gärna se ett bra liberalt mittparti, men Liberalerna är inte det trots namnet.

#5: Säkert har taktikröstning hjälpt dem att hålla sig kvar.
Ett bra liberalt mittenparti hade varit trevligt att se, faktiskt.