Kort svar: nej.

Långt svar: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhet-i-sverige/delmal-2-ekonomisk-jamstalldhet/

(…)

Män tjänar mer pengar än kvinnor och inkomstgapet mellan könen ökar. Förutom lön är det flera faktorer som bidrar till att kvinnor inte har samma förutsättningar som män till ekonomisk självständighet, bland annat villkoren på arbetsmarknaden, skatte- och pensionssystemen, sjuktal och det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

(…)

Inkomstskillnader mellan kvinnor och män ökar

Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst är betydligt lägre än männens, drygt tjugo procent lägre. Den disponibla inkomsten baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. Sett till inkomst under ett helt liv blir skillnaden 6,3 miljoner kronor.

SCB:s senaste mätningar visar att skillnaden i den disponibla inkomsten för kvinnor och män ökar. De två senaste åren har gapet ökat mer än tidigare. 2022 hade män i åldern 20–64 år i genomsnitt 81 500 kronor mer i disponibel inkomst än kvinnor i samma ålder per år, vilket motsvarar en skillnad på 21 procent. För kvinnor och män över 65 år är gapet närmare 30 procent och uppgår till 99 200 kr. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat mer de senaste åren. Eftersom män i genomsnitt äger mer kapital påverkade det utvecklingen mycket.

Kvinnors lägre inkomster förklaras också av att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män.

(…)

Lägre löner i kvinnodominerade yrken

Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. 20 procent av alla kvinnor och 17 procent av alla män arbetar inom ett yrke med jämn könsfördelning. De allra flesta arbetar alltså i ett yrke som domineras av det egna könet. För att utjämna könssegregeringen skulle hälften av alla som arbetar behöva byta yrke.

Könssegregeringen har minskat över tid och det beror framför allt på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män är fortfarande underrepresenterade inom många kvinnodominerade yrken.

Yrken som domineras av kvinnor, till exempel inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Kvinnors genomsnittliga månadslön uppgår till 36 200 kr och mäns till 40 200 kr. Det innebär att löneskillnaderna mellan kvinnor och män uppgår till nästan 10 procent och att skillnaden varit oförändrad sedan 2019.

(…)

Svårare för utrikes födda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning

Ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning är några faktorer som tillsammans med kön påverkar möjligheten till arbete. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor än för utrikes födda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå.

De senaste åren har något fler utrikes födda kvinnor kommit i arbete, men det finns dock stora skillnader inom gruppen. Personer med lång utbildning har lättare att få arbete medan kvinnor med låg utbildning och kort arbetslivserfarenhet har svårare att komma i arbete.

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män med funktionsnedsättning, men också jämfört med kvinnor och män i den övriga befolkningen. De är oftare långtidsarbetslösa, arbetar ofrivilligt deltid och upplever negativa attityder i arbetslivet. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.
Höga priser på mat drabbar kvinnor hårdare

Under 2022 steg priserna kraftigt och inflationen ökade som följd. Inflationen ökade betydligt mer än både löner och pensioner, vilket har lett till att många har fått en kärvare ekonomisk situation.

Erfarenheten från tidigare ekonomiska nedgångar visar att grupper med små ekonomiska marginaler drabbas hårdast. Studier visar att kvinnor tar ett större ansvar för inköp kopplade till hushållet, så som mat och kläder till barn. I takt med att priserna ökar på livsmedel drabbas kvinnors ekonomi hårdare, särskilt ensamstående kvinnor med barn och äldre kvinnor med låga pensioner, som har minst möjligheter att prioritera om sina utgifter drabbas hårt.

(…)

Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till ekonomisk självständighet. Kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och eventuella barn och ses som individuellt ansvariga för sin försörjning.

Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram några viktiga områden för att nå ekonomisk jämställdhet:

Motverka den könssegregerade arbetsmarknaden.
Höja status och löner inom kvinnodominerade yrken.
Förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom kvinnodominerade yrken.
Föra ett aktivt arbete mot sexuella trakasserier och diskriminering i arbetslivet.
Ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid utformandet av insatser och reformer.
Analysera reformer som är till synes könsneutrala, men som påverkar jämställdheten negativt, till exempel skatte- och pensionssystemet.

(…)